Den lilla orten Släbro erbjuder finfina arkeologiska lämningar i form av gravfält, hällristningar och runstenar med spännande motiv och inskrifter.
Runinskrift Sö367 och Sö45 ligger vackert vid den gamla kavelbron över Nyköpingsån. Den större stenen, Sö367 hittades 1935, är av grå gnejs och mäter 1,8 meter på höjden.
På Sö367 finns ett ansikte ristat (jämför rundtenen i Landshammar, Sö167) och det finns tre teorier om ansiktet och vad skall föreställa: en mask som skall vara avskräckande, guden Tor, eller Kristus. Det som lutar åt Kristustolkningen är det lilla korset som syns längst ner på stenen. Dateringen på stenen är tidigt 1000-tal.
Översättningen av inskriften lyder: ”Håmund, Ulv reste denna sten efter Rolv, sin fader, Öborg efter sin man. De ägde byn Släbro, Frösten (och) Rolv, dugande män”
Frösten är sannolikt bror till Rolv, och han är troligen samma Frösten som nämns på Sö45 fast 10 eller 20 år senare.
Lägg märke till mynten som ligger på stenen – kan man gissa att det är en nutida variant av votivgåva?
Sö45 är av grå granit och är 1,1 meter hög. Inskriften på lyder i översättning: ”Gerfast och Estfare reste denna sten efter Frösten, sin fader, och efter Vagn, sin broder. Bröderna åstadkom runorna.”
På hällristningsområdet som ligger ca 300 meter öster om runstenarna finns omkring 700 figurer/motiv. Idag är de flesta av hällristningarna väldigt svåra att se men den ena hällen har tydligare (i modern tid) imålade ristningar. Målningarna upptäcktes i samband med Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1984 och under 1985 gjordes en arkeologisk undersökning av området. Man hittade kol, ben, keramik, flinta och stenverktyg från bronsåldern.
När vi var i Släbro mötte vi en söt liten katt som höll oss sällskap hela vägen mellan runstenar och hällristningar. Vi hade också turen att ha strålande vackert väder.
Hitta hit via google maps
Kulturarvsresan 