Runt om i Sverige finns det 33 ”naturum”, från Abisko i norr till Falsterbo i söder. Ett naturum fungerar som en ingång till naturen, ett slags utemuseum i naturen med information om djur, växter, geologi och kulturhistoria kopplat till det område man besöker.
Dessa tider när vi skall hålla avstånd och inte samlas i stora grupper är det perfekt med en dagsutflykt i naturen. I landets många naturum finner du vanligen en fin blandning av både naturarv och kulturarv. Som i Naturum Fjärås Bräcka där man kan kombinera upptäcksfärd i naturen, insektsletande och fina promenader med besök på ett gravfält från Järnåldern och gravplatsen för en epidemi från 1830-talet.
Besökscentret erbjuder olika tips på vandringar, barnaktiviteter med naturbingo och jakt på vårtecken mm. Så mellan besök på historiska marker och gravfält passar det perfekt att samtidigt gå på skattjakt i naturen eller leta vackra stenar vid Lygnern.
Li gravfält
Li gravfält är från yngre järnåldern/vikingatiden. Gravfältet har omkring 160 fornlämningar totalt, varav 127 resta stenar. De stenar som står där idag är bara hälften av det antal som ursprungligen stod på platsen. Förr tog grus härifrån och då försvann också många av stenarna. Detta stoppades först efter att kung Karl XV besökt platsen 1865 och då blivit mäkta imponerad av de stora gravstenarna. Detta ledde till att man slutade ta byggmaterial från platsen och till att några av gravstenarna som tagits bort ställdes upp igen, däribland den mest kända av stenarna, den så kallade Kung Frodes sten. Denna är den högsta resta stenen och är 4,7 meter hög. Den skall ursprunligen ha varit över 7 meter hög men tros ha ramlat omkull och brutits av under 1700-talet. Den mindre stenen som idag står bredvid Kung Frodes sten sägs vara toppen av den ursprungliga resta stenen. Vem som egentligen begravts under stenen vet vi inte men sägnen berättar att kung Frode som stupade i ett slag i Halland begravdes här.
När kung Karl XV besökte platsen 1865 ska han ha yttrat att ”Här har ädelt blod flutit; oss höfves att ära det!”.
Kolerakyrkogården
År 1834 drabbades Sverige av en stor koleraepidemi. En kungörelse från 9 juli 1831 slogs fast att de som dött av kolera skulle begravas avsides på särskilda kyrkogårdar. För just detta ändamål upprättades gravplatsen i Fjärås. Här i området avled 48 personer av kolera och begravdes på kyrkogården. Idag finns det bara några gravstenar kvar i den övre delen av kyrkogården. När man kommer in på kyrkogården idag möts man av den stora minnessten som församlingen reste år 1954.
För att begränsa smittspridningen hade man färdigställt kistor i beredskap för de koleradöda. Dessa kistor var strukna med tjära eller beck invändigt och de döda dränktes in med klorsaltlösning eller ättika och täcktes med osläckt kalk eller kolstybb. Det sägs att de som skötte transporter och gravsättning drack brännvin och dubbla malörtsdroppar för att hålla sig friska.
Koleran är en väldigt smittsam tarmsjukdom där det farligaste är den snabba vätskeförlusten. Om inte vätskeförlusten behandlas omgående kan den leda till döden inom ett dygn efter sjukdomens utbrott. Sverige drabbades hårt av kolera under 1800-talet, bland annat på grund av den kraftiga urbaniseringen som hade samlat många människor på nära yta. De första fallen i Sverige bröt ut i juli 1834 och koleran återkom sedan i skov med några års mellanrum till 1866. Antalet sjukdomsfall minskade dock kraftigt i takt med att moderna avloppssystem började byggas och hygienen förbättrades. Först vid slutet av 1800-talet upptäcktes den bakterie (vibrio cholerae) som orsakar kolera.
Men precis som påtalats av Daniel Larsson (forskare i historia vid Göteborgs universitet) så är det svårt att dra paralleller mellan dagens covid-19-pandemi och äldre tiders farsoter. Inte minst för att dödligheten i de historiska farsoterna var så oändligt mycket högre. Men både då som nu krävdes att man vägde behovet av karantän mot nödvändigheten av att få handel och annan verksamhet att fortsätta fungera.
Lästips kolera och epidemier: GU-journalen Svåra epidemier en del av vår historia
Populär historia ”Smittorna som dödat miljoner”
Pesten 3300 år äldre än vad forskarna tidigare antagit
Lästips naturum: Alla naturum i Sverige.
Kulturarvsresan 